Växthuseffekten

Hur fungerar Växthuseffekten?

Gaser i atmosfären släpper igenom det mesta av solens strålar som värmer upp jorden. I motsatt riktning strålar värme från jorden ut i rymden. Men en del av värmen fångas upp av så kallade växthusgaser och blir kvar på jorden. I princip har gaserna samma funktion som glas i ett växthus, därav namnet. Det handlar framför allt om koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Växthuseffekten är i sig nödvändig – annars skulle jordens medeltemperatur vara minus 19 grader. Liv skulle knappast vara möjligt. Lagret förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed värmer upp vår planet. Om växthuseffekten inte fanns skulle Jordens medeltempratur ligga på -18 grader. Men ända sedan den industriella revolutionen har människan rubbat växthuseffektens balans, vi släpper ut för mycket gaser vilket leder till att lagret blir tjockare och tjockare. Detta bidrar till klimatförändringar som förstör vårt nuvarande ekosystem. Gaser i atmosfären släpper igenom det mesta av solens strålar som värmer upp jorden. I motsatt riktning strålar värme från jorden ut i rymden. Men en del av värmen fångas upp av så kallade växthusgaser och blir kvar på jorden. I princip har gaserna samma funktion som glas i ett växthus, därav namnet. Det handlar framför allt om koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Det finns många typer av växthusgaser, vissa vanligare än andra. Tillsammans kan vi minska utsläppet av dessa gaser. Första steget är att bli informerad, tack för att du visar intresse och vill göra skillnad!

Källa

Koldioxid

Koldioxid (CO2) representerar tillsammans med vattenånga de grövaste växthusgaserna. Anledningen till att Koldioxidutsläppen är så omsättande kan förklaras med två ord: Fossila bränslen, som till exempel olja, kol och naturgas. Även skogsskövling (avskogning) bidrar till de höga halterna av koldioxid i vår atmosfär. Detta på grund av att växter konsumerar koldioxid, ju mindre växter det finns ju mindre koldioxid kan dem konsumera. Koldioxiden är väldigt långlivad i atmosfären och påverkar därför klimatet under en lång tid. Koldioxidutsläpp står för ungefär 80% av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Du kan minska ditt koldioxid användande genom att vara inte använda transporter som förbrukar höga halter av fossila bränslen. Gå om du kan, en promenad hjälper hälsan; två flugor i en smäll. Åk long board eller cykla annars, du tränar kondition, bränner kalorier, hjälper hjärtat samtidigt som du stöttar miljön. Om det är för lång distans, åk kommunalt istället för att ta bilen. Om du måste ta bilen, skaffa en elbil! Eller iallafall en hybridbil.
Köp varor som är producerade nära dig, stöd inte varor som har transporterats en längre väg bara för att dem är billigare! Det är inte så vi räddar planeten. Ett bra sätt att ta reda på hur miljövänlig en produkt är genom att se ifall den har någon av de många miljömärkningarna, till exempel KRAV, Svanen, Bra miljöval, EU Ecolabel, MSC, TCO. Det tar bara några extra sekunder att kolla upp varan, ta dig den tiden för att rädda vår planet. Släng inte bara saker, se om du kan återanvända dem. Allt som är gjort av plast till exempel involverar olja. Olja står för extrema koldioxid utsläpp. Om du inte kan återanvända, återvinn! Ta ansvar för dina koldioxidutsläpp, du är minst lika skyldig som alla andra. Kom ihåg att vi delar på den här planeten.

pic_03

Vattenånga

Vattenånga (H2O) är den viktigaste växthusgasen. Allt vatten i atmosfären kommer ifrån marken, genom avdunstning. Mängden vatten som dunstar avgörs av den relativa luftfuktighet. Om luftfuktigheten är 100% kan luften inte ta emot mer vatten. Den relativa luftfuktigheten beror dels på luftens värme och dels på lufttrycket. När luft blir varmare minskar dess relativa luftfuktigheten och luften kan ta emot mer vatten under förutsättning att marken, ytvattnet eller växter kan avdunsta vatten.

När vattenångan når kallare luft kondenserar den och bildar droppar på kondesationskärnor som är mycket små partiklar. Dropparna bildar moln. När molnets droppar vuxit faller de ned i form av regn.

Vattenångan släpper igen solens ljusstrålar men absorberar jordens utstrålning. Vattenångan fångar på så sätt temperaturen. Utan vattenånga hade jordens temperatur varit ca -20 grader, men är med vattenånga ca +15 grader i snitt. Mängden vattenånga varierar starkt runt jordklotet.

Om vattenångan ökar, t.ex. till följd av högre lufttemperatur, skulle alltså klimatet bli varmare. Men en sådan effekt kan kompenseras av molnbildning och andra faktorer.

pic_02

Metan

Om man inte räknar med vattenånga så är Metan (CH4) den näst största växthusgasen efter Koldioxid. Metan räknas dock inte som en långlivad växthusgas då den endast stannar i atmosfären under ca 8 år, därför räknas Metan som en av de kortlivade växthusgaserna tillsammans med t.ex Ozon. Koncentrationen av Metan i atmosfären har fördubblats på endast 100 år. Så hur bildas Metan? Genom syrefri nedbrytning av material, ett exempel på det är avfallsdeponier. Metanutsläpp har även väldigt många naturliga orsaker bland annat kor, våtland, termiter och havet bidrar tillsammans med resten av miljön till 36% av världens metanutsläpp, de resterande 64% står vi människor för. Mänskliga metanutsläpp orsakas främst av användandet av fossila bränslen, boskapsodling, produktion samt deponi och risodling. Den här grafen, visar procentuellt orsaken till metanutsläpp enligt kategorier. De positiva nyheterna är att andelen metanhydrater i atmosfären har minskat sedan 1980 tills nu, vilket har gjort att den påverkan som Metan har på växthuseffekten har stabiliserats.

pic_03

Dikväveoxid

Likt Metan så bildas Dikväveoxid (N2O) också från risodling, all typ av användning av gödsel i jordbruket för att vara exakt. Naturen har också ett naturligt utsläpp av Dikväveoxid från bakterier som finns i marken. Dikväveoxid kallas oftast för Lustgas i folkmun. Gasen räknas som en långvarig naturgas då den finns kvar i atmosfären i ungefär 150 år. Om man jämför lustgas med koldioxid, räknat per kilogram, så har lustgas 296 gånger större värmeabsorberande förmåga än koldioxid. Halten av lustgas i atmosfären är mindre än 0,1 % av koldioxidens, men N2O svarar ändock för 10 % av koldioxidens beräknade värmeabsorption. Lustgasens stabilitet gör att den kan stiga till stratosfären, där den bryter ned ozonlagret, men den har relativt sett en liten inverkan jämfört med CFC (fullständigt halogenerade klorfluorkarboner).

Hur fungerar Växthuseffekten?

Ozon

Ozon (O3) Ozonskikt kallas det skikt av ozon som finns i den övre delen av atmosfären, i stratosfären, på 15-35 kilometers höjd över jordytan. Detta lager innehåller bland annat ozonmolekyler, där varje molekyl är sammansatt av tre syreatomer, som har förmågan att ta upp de för oss skadliga ultravioletta strålarna från solen. Ozonlagret fungerar som ett filter för den ultravioletta strålningen från solen och skyddar jorden.

Ozon (O3) är en blåaktig illaluktande gas. Av den totala mängd ozon som finns i atmosfären återfinns ca 90 % i stratosfären. Ozon kan även bildas nära jordytan med hjälp av vissa föroreningar i kombination med solljus.

Ozonskiktets densitet (täthet) varierar med årstiderna, men inte så mycket vid ekvatorn. I Sverige är ozonskiktet som tätast under våren, för att bli tunnare under sommaren och som tunnast under hösten. Samlar man allt ozon från atmosfärens yttre gräns ned till jordytan till ett skikt av ren ozongas, vid det tryck och den temperatur som normalt råder där, så blir tjockleken 2-5 mm. Man kan mäta denna totala mängd av ozon som benämns totalozon och anges i enheten DU (Dobson Unit). Över Skandinavien är ozonskiktet ca 400 DU under våren för att till hösten ha krympt till ca 280 DU. Detta fenomen beror på den globala luftcirkulationen i stratosfären.

Den största delen av ozonproduktionen sker över ekvator områdena. Ozonet transporteras sedan mot den pol som för tillfället har vinter.

Utan ozonskiktet skulle inget biologiskt liv kunna förekomma på jorden. Därför är det oroande att ozonskiktet i stratosfären de senaste decennierna har tunnats ut. I normala fall finns det en naturlig balans mellan produktion och nedbrytning av ozonmolekyler i stratosfären. Människan har emellertid rubbat denna naturliga balans genom sina utsläpp av för ozonet skadliga ämnen. Vid utsläpp av ozonnedbrytande ämnen påverkas balansen i atmosfären, ozonlagret tunnas ut och mängden UV-strålning som når jordytan ökar.

Källa

pic_03

Du har väl inte glömt att följa oss på Facebook?